Haagkonventionen

Har ditt barn förts till ett land som ratificerat Haagkonventionen?

Om du har tur så har barnet förts till ett land där Haagkonventionen till så gott som 100% respekteras. Detta gäller i första hand norra och västra Europa samt Nordamerika. Ibland fungerar den även i andra delar av världen. Dock finns det också länder där den finns, men där den nästan aldrig har fungerat i praktiken.  Eller länder där man får en korrekt Haagdom, men där den inte kan verkställas ändå pga inhemsk lagstiftning som bakbinder polis eller rättsväsende.

US Department of State publicerar varje år sedan 1999 en s.k. “Compliance Report” där det framgår vilka länder som det året har följt konventionen och återlämnat barn till USA. Dessa rapporter kan du ladda hem och läsa nederst på denna sida:

http://travel.state.gov/abduction/resources/congressreport/congressreport_4308.html

Om du har ett barn i ett land som tillträtt Haagkonventionen så skall detta självklart anmälas till UD, som även kan välja att anmäla det som ett Bryssel II-ärende.

UD agerar som CM(centralmyndighet) i dessa ärenden och sköter mycket av korrespondansen med motsvarande CM i det land dit barnet förts. De kan ofta hjälpa dig med förslag på bra ombud i landet och ge andra råd kring ärendet. Du kommer oftast också att behöva en advokat i det land dit barnets förts. Ibland står du som förälder i direktkontakt med CM i det andra landet, men ibland sköter UD all sådan korrespondens.Vi föreslår att du alltid antecknar alla namn och all kontaktinformation till dina kontakter, både på UD och på utländska CM. Spar dem i en mapp!

Syftet med konventionen är att den kvarvarande föräldern skall anmäla försvinnandet inom ett år och att en förhandling skall hållas inom 6 veckor. Samt att alla ev. förhandlingar om vårdnaden under tiden ska avbrytas, då vårdnadsfrågan skall tas upp i barnets hemvistland. Dock är det få länder som klarar dessa regler i praktiken, så var beredd på att få vänta. Huvudsyftet med konventionen är att barnen skall återföras till det land de bodde i före bortförandet. Olika länder har olika tolkningar av konventionen. Ibland skall barnen överlämnas till sin andre förälder, ibland skall de bara “hem” till Sverige igen.Att förlora ett Haagmål betyder inte att man är dömd för brott. Hela processen är civilrättslig och inget brottsmål. Även om man har ett pågående Haagärende så kan man också välja att polisanmäla bortförandet och då dessutom kunna få ut en efterlysning och få den bortförande föräldern dömd för brott.

Haagkonventionen är den största internationellt erkända konvention som står till buds när det gäller att få hem olovligen bortförda ba rn till Sverige igen. Den har funnits i många år och den blir bättre hela tiden och har en stor andel uppklarade fall.

När ett barn förs iväg ur Sverige i strid med en vårdnadshavares vilja, så är det nästan alltid ett brott, ofta rubricerat ”grov egenmäktighet med barn”. Detta kan direkt polisanmälas, även om få anmälningar egentligen leder till åtal eller straff. En polisanmälan innebär dock inte att ärendet hamnar hos UD som ett Haagärende. Detta är en separat anmälan som görs direkt hos dem.

Man skall alltid kontakta en bra, erfaren advokat (se förslag på vår hemsida) samt Utrikesdepartementet i Stockholm som kan avgöra vilket ärende det gället, beroende på till vilket land som barnet förts.

Det finns över 80 länder som undertecknat och ratificerat(godkänt och införlivat i sin lag) 1980 års Haagkonvention. Det innebär att om ett barn förs till något av dessa 89 länder så kan man med hjälp av denna lag begära ett återförande av barnet till Sverige.

Den gäller både i de fall där föräldrarna delar vårdnaden och i de fall där den ena föräldern har ensam vårdnad. Haagkonventionen har som syfte att snarast återföra barnet till dess hemvist, dvs ursprungslandet, varifrån barnet har blivit fört.

Den går före alla andra civilrättsliga mål, t.ex. vårdnadstvister, och har som syfte att avgöra i vilket land frågor om vårdnad, umgänge m.m. skall avgöras i behörig domstol. Den tar ej hänsyn till frågor rörande vem som är mest lämplig att ta hand om den dagliga vårdnaden av barnet, utan dessa frågor skall senare avgöras av domstolen i det land där Haagkonvention dömer att barnets hemvist ligger. Haagkonventionens övergripande syfte är att skydda barnet från den skadliga effekten av att ryckas upp från sin invanda miljö. I Haagkonventionen anses att det BÄSTA för barnet är att återföras och den säger ingenting om vem av föräldrarna som är mest lämpad att ta hand om barnet, dvs. den handhar inga frågor rörande vårdnad, umgänge eller boende. I många fall handlar den inte om att återföra barnet till den andre vårdnadshavaren, utan enbart att återföra barnet till dess land. I svenska domstolar brukar man dock döma att barnet skall återlämnas till den förälder som ansökt om ett återförande. Dock är inte situationen likadan i hela världen eftersom de domstolar som dömer också tar hänsyn till sin nationella lagstiftning i stor utsträckning.

Det finns dock en del situationer när en domstol kan vägra ett återlämnande, t.ex. när det gått för lång tid(då räknar man minst 1 år från tiden då ansökan om återförandet inges) eller om barnet riskerar att skadas i och med ett återförande(men då krävs starka skäl, t.ex. krig i hemlandet eller dylikt. Vägran enligt den punkten kan nästan aldrig användas EU-länder emellan t.ex.)

I takt med att världens gränser öppnas upp och människor reser mer än någonsin tidigare ökar också antalet konflikter rörande barn i internationella förhållanden. Det är något av det svåraste en familj kan drabbas av och för barnen är det ofta katastrofalt, eftersom de i flera fall blir bortförda från sina hemländer och/eller kvarhållna av den ena föräldern utan kontakt med den andra. Detta är ett brott redan i FN:s barnkonvention från 1980 där det står att läsa i artikel 11 under ”Olovligt Bortförande”:

1. Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.

2. För detta ändamål skall konventionsstaterna främja ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser.

Detta innebär att alla medlemsländer har som uppgift att bekämpa att detta sker hos dem eller med barn från eller i deras länder. Sverige är också en konventionsstat.

Hela det internationella samfundet jobbar konstant på att förebygga och ta hand om problemen rörande bortförda barn. Det absolut främsta verktyget som länderna har att tillgå är 1980 års Haagkonvention om internationella bortföranden av barn, som gäller mellan Sverige och 81 andra länder i dagsläget. Nya stater ansluter sig sakta men säkert, men ännu gäller tyvärr inte Haagkonventionen i alla länder. Det är när ett barn förs till en stat som inte skrivit under Haagkonventionen som det blir riktigt problematiskt att lösa situationen. Men i de länder som räknas som Haagkonventionsstater så sker återlämnanden i 9/10 fall. Haagkonventionen är alltså ett mycket bra verktyg och fungerar ok, om än inte ännu helt tillfredställande.

Sverige tillträdde konventionen år 1989 och den har också förts in i svensk lag (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden med mera och om överflyttning av barn.

När ett barn förts ut ur Sverige så bör man försöka få till stånd ett fredligt återlämnande utan inblanding av myndigheter eller domstolar. Lyckas inte det så skall man i första hand vända sig till Enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden (KC) vid Utrikesdepartentet (UD). De kan hjälpa till att kontakta berörda myndigheter i det land dit barnet förts, som i sin tur också kommer att försöka få till stånd ett frivilligt återförande.

Om detta ej lyckas måste domstol användas, i det land dit barnet förts. Det kostar oftast stora advokatarvoden, men det finns olika sätt att få hjälp med betalningen av detta också, vilket er advokat kan upplysa er om.

Haagkonventionen ger också möjligheter att ansöka om umgängesrätt utomlands när detta vägras av den andra föräldern. Andra internationella avtal kan också tillämpas:

Utrikesdepartementet är svensk centralmyndighet för den nya Bryssel II-förordningen och för Haagkonventionen. I varje land som skrivit på konventionen finns en utsedd centralmyndighet som skall sköta all kontakt länderna emellan och underlätta som vägleda den förälder som ansöker om ett återförande.

På den här sidan kan du hitta länkar till Haagkonventionen på olika språk:
http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.publications&dtid=21&cid=24