Här hittar ni information om Europarådskonventionen som fungerar sedan 1980 mellan 46 europeiska stater.
Först och främst måste vi skriva att denna konventionen knappast används längre, även om den fortfarande fungerar och i praktiken KAN utnyttjas. Det är upp till varje advokat att välja huruvida man vill begagna sig av Europarådskonventionen, Haagkonventionen eller t.ex. Bryssel II-förordningen.
Den politiska samarbetsorganisationen Europarådet finns mellan 46 stater i Europa och skapade redan 1980 den s.k. Europarådskonventionen, vars syfte var att underlätta de problem som uppstod när ett barn t.ex. skiljs från sin vårdnadshavare i ett annat land. Denna konvention är införlivad i svensk rätt precis som Haagkonventionen och kan tillämpas på barn som ännu inte fyllt 16 år. Europarådskonventionen behandlar erkännande och verkställighet av vårdnadsdomar och säger att om en stat har erkänt eller beslutat i en vårdnadsfråga så skall detta beslut också vara giltigt och gällande i de andra staterna.En begäran enligt Europarådskonventionen skall göras inom sex månader från att ett barn olovligen förts ur sitt land.
Europarådskonventionen skyddar vårdnadsrättigheter och umgängesrättigheter för föräldrar och barn i internationella situationer och skall försäkra en gratis, omedelbar och obyråkratisk hjälp från centralmyndigheterna i var stat för att finna ut vart barnet finns och se till att vårdnaden av barnet återställs snarast.
En anmälan om att återställa vårdndaden av ett barn kan man göra antingen omedelbart till en domstol eller till centralmyndigheterna i något berört land. Centralmyndigheterna måste då försöka att:
– Vara behjälpliga sökanden i dess uppdrag.
– Hitta barnet.
– Kontrollera att vårdnaden återställs, ev. av domstol.
– Kontrollera att barnet återförs och att detta verkställs ev. av domstol.
Konventionen tar upp olika situationer och erbjuder olika lösningar. T.ex. om en anmälan görs inom sex månader från att ett barn är bortfört så skall återställandet av vårdnaden vara omedelbar och den skall inte granskas närmare om följande kriterium är uppfyllda:
– Att barnet var olovligt bortfört.
– Att barnet och föräldrarna hade sina nationaliteter i det land där vårdnadsfrågan avgjorts och att barnet hade hemvist i samma land.
– Att barnet inte är hemsänt efter sitt umgänge utomlands eller där brott mot umgängesreglerna uppstått.
Om mer än sex månader går sedan bortförandet och det först då kommer en anmälan om återställande av vårdnad så kan det bli svårare eftersom domstolen då behöver se fler villkor uppfyllda. Det finns då en risk att man anser att barnet har hunnit rota sig i sin nya miljö.
Europarådskonventionen undertecknades i Luxemburg den 20 maj 1980 och kallas även för Luxemburgkonventionen.
Det är numera väldigt ovanligt att man ansöker enligt Europarådskonventionen, eftersom de länder som har ratificerat denna även har antagit Haagkonventionen, vilken numera har blivit nästan praxis att använda då barn förs över gränserna. Men om man vill göra en ansökan enligt Europarådskonventionen så går det självklart bra och då handläggs ärendet enbart i enlighet med de bestämmelser som finns i Europarådskonventionen.